Söndagens diskussioner utgick från Babel Special om Khemiri. Programmet är gammalt men det visades nyligen i repris och går att se på webben: http://www.svt.se/babel

Programledaren Daniel Sjölin satte Mannen, myten, legenden som rubrik för mötet med Khemiri. Detta ledde till en het debatt inom uk-örebro igår.

Hur ska vi förstå att Sjölin döper mötet till Mannen, myten, legenden? Vill han göra upp med de vanliga intervjuerna som oftast handlar mer om Khemiris personliga egenskaper än om de texter som han har skrivit?

Vilken betydelse har författaren för verket?

Går det, är det vikigt, måste vi, skilja mellan författaren som person och den skönlitterära texten? Detta påminner om den diskussion som fanns under Michael Jacksons rättegång: Vad händer med kvalitén i hans låtar om han döms?

Debatten ledde till två starka positioner.

1. Det går inte att helt skilja författaren från verket.

2. Vi måste skilja verket från författaren.

1. Det går inte att skilja författare från verk. Vem författaren är har betydelse för vad verket är, inte bara hur det blir läst. Tänk ett scenario där Bert Karlsson, tidigare aktiv i Ny Demokrati hade skrivit Ett öga rött. Det är uppenbart att det inte hade varit samma bok.

2. Vi måste skilja verket från författaren. Det är störande hur reportrar och journalister lyfter fram Khemiri som person, hur han klipper håret, hur lång han är etc.(1) Detta är att förringa de texter som han har skrivit. Skulle någon fråga Jan Guillou hur lång han är eller hur han klipper håret? Vi håller med ettorna om att Ett öga rött hade varit en annan bok om den var skriven av Bert Karlsson. Det viktiga är inte vem författaren är, utan från vilken position historien berättas. Det handlar om maktpositioner snarare än subjket. Vi bör således skilja mellan författarens personlighet och verket, men inte den position och verket. Istället för morgonsoffans gulligfierande perspektiv som alltid hamnar nära exotismen vill vi använda Foucault arkeologiska metoder för att läsa texter, vi vill gå till det som står skrivet. (2)

1. Om tvåorna hade läst Montecore – en unik tiger så hade de sett att det är just problematiken i att skilja mellan författare/verk, verklighet/fiktion, sanning/lögn som Khemiri behandlar. Tvåorna vill skilja mellan personen och positionen. Hur går detta till i praktiken, att skilja Bert Karlsson från positionen Bert Karlsson?

2. Det är löjligt att försöka använda Monbtecore- en unik tiger emot oss. Det är ju genom att huvudpersonen heter samma sak som författaren till verket som Khemiri vill göra distinktionen mellan författare och verk. (3)  Vi skulle gärna vilja se hur Khemiris längd eller frisyr har relevans för hans böcker. Att hela tiden lyfta fram personen Khemiri och inte diskutera hans böcker som andra författares har sina rötter i ett kolonialt tankesätt. ”Hur kunde han som är så annorlund skriva en bok? Låt oss undersöka honom!”

uk-Örebro genom AT

________________________________________________________-

(1) Hallå P3, 24 Juli 2008, www.sr.se/p3

(2) Sjölin lyfter fram att ordet legenden kommer från ”det som står skrivet”.

(3) Jämför med Nabokovs Blek låga