I slutet av Ett öga rött är Halim, hans far och Nourdine på restaurangen Jerusalem Kebab. Pappan läser upp vad som står på servetten:

 

”På svenska skriver dom ’Orientaliska specialiteter’ och på arabiska ’Vi kommer att återvända.’" (1)

Hur ska detta läsas?
Vi i uk blev förvånade över att vi hade läst det så olika. En läsning var att servetten var ett påpekande om konflikten i Israel-Palestina och om Jerusalems betydelse. Inom denna läsning så syftar återvändandet till Jerusalem.

Den andra läsningen var att servetten är en klassisk, ”to be continued” i slutet av boken.

Inom den tredje läsningen så är det en vink om hur hela boken ska läsas. Det som står kanske kan läsas på ett annat språk och betyda något annat. (Se diskussionen om översättningen av Montecore). Inom denna läsning så kan översättningen på servetten ses som en referens till Homi Bhabhas teori om hur identitetsprocesser kan liknas vid översättning.
En översättning blir aldrig det samma som ursprungstexten utan något nytt skapas i processen. En översättning är alltid en tolkning. Med identitet är det samma sak, den är inte antingen eller, utan skapas genom en tolkande process.

 

 ”Ur detta perspektiv handlar identitet mindre om tradition och mer om en ständig översättningsprocess mellan kulturer. Identiteten blir en fortlöpande berättelse om imaginära platser, platser vi har varit på eller är på – och de positioner vi intar i förhållande till dess platser” (2)

Halim hade aldrig varit i Jerusalem, men han hade besökt Jerusalem Kebab.

En fjärde läsning som inte är oberoende av den tredje handlar om att servetten ger en vink om att boken är full av gåtor. Vad händer om jag översätter hip-hopartisernas namn?


/AT

________________________________________

(1) Khemiri,(2003) Ett öga rött, Stockholm: Norstedt, s 252
(2) Eriksson, Eriksson Baaz, Thörn, red. (1999) Globaliseringens kulturer. Nora:  Nya Doxa, s 46

Bilden visar Jerusalem Kebab i Örebro