I Khemiris bok Ett öga rött får pappan en present av Kerstin. Det är en bok av Edward Said. Pappan ser nöjd ut men Halim ser att han hade hoppats på något annat. (1) På Khemiri.se är detta en av gåtorna, vad är det för bok pappan får? På ungkhemirianerna ställs följdfrågan; hur kan vi förstå Kerstins present, vilken läsning bör vi göra?

 

Det är rimligt att tro att boken som det handlar om är Orientalism, Edward Saids mest kända bok och som Spivak beskrivit som ”vår disciplins grundtext”. (2) I Orientalism beskriver Said hur Oriententen skapas som diskurs i västvärlden där ”de Andra” produceras som motsatser till det civiliserade ”vi”. Said visar vidare hur kolonialismen inte bara producerade ekonomiska och militära maktrelationer utan också bar med sig kunskap, idéer och föreställningar om ”de Andra” som upprätthöll och legitimerade kolonialismen. Det som Said lyfter fram är att dessa föreställningar inte tillhör det förflutna utan är i högsta grad levande och kanske starkare idag.

 

Hur ska vi då läsa att pappan får Orientalism av Kerstin? Ska vi läsa det utifrån karaktärerna eller utifrån Khemiris syfte med presenten?

 

En läsning är att Kerstin, som är akademiker,  känner till Saids idéer och är insatt i poskolonialteori. Hon vill  ”upplysa” pappan om postkoloniala relationer, vilket i sig kan ses som ett kolonialt handlande. ”Vi” ska sprida upplysning om ”de Andras” dåliga situation. Inom denna läsning kan vi se att pappan missförstår presenten och tror att den är en del av den orientalistiska diskurs som han försöker undvika.

 

En annan läsning är att presenten är en ”hint” om hur hela boken ska läsas. Om vi med Saids bok i bakhuvudet läser Ett öga rött så kan vi se saker som vi annars inte hade sett. Läsningen av servetten i slutet kan förstås utifrån detta perspektiv. På svenska stod det ”Orientalistka specialiteter” medan det på arabiska stod ” Vi kommer återvända”. (3) Den svenska texten kan då ses som ett tillmötesgående av den orientalismen som diskurs, ”vi ger de vad de frågar efter och vad de förväntar sig”,  medan det samtidigt finns ett medvetet avståndstagande och självmedvetande då den arabiska texten inte referarar till orientalismen.

 Att namedroppa Edward Said är inte bara för att fylla ut texten utan en medveten handling som har betydelse. (4). Det krävs att vi ställer frågor och försöker se vilka läsningar som då öppnar sig. Är du intresserad av det är du välkommen till Ungkhemirianerna.  

/AT

____________________________________________ 

(1)   Khemiri, J.H (2003) Ett öga rött. Stockholm: Norstedts, s 74

(2)   Eriksson, Eriksson Baaz, Thörn, red. (1999) Globaliseringens kulturer. Nora:  Nya Doxa, s  21.

(3)   Khemiri, J.H (2003) Ett öga rött. Stockholm: Norstedts, s 252.

(4)   Namedroppandet av Franz Fanon i pjäsen Invavsion! visar åter igen hur detaljerna är viktiga och definitivt medvetet valda av författaren

Ungkhemirianerna gratulerar Khemiri till Sveriges Radios novellpris 2008. Eftersom ungkhemirianerna inte är en nyhetsblogg om författaren som person kommenterar vi inte vinsten vidare. Men för en dikussion om novellen, se tidigare inlägg.